torsdag 11 maj 2017

How to: Lyckas med vindruvor

Vi skrev tidigare ett inlägg om 4 riktigt härdiga utedruvor för vårt klimat. Vinrankor är inte så svåra som man kan tro. Här får du steg-för-steg planterings- och skötselråd från att du hämtar hem din planta tills du kan skörda de första druvorna.


 Plantering 


Plantera gärna på våren så hinner din vinranka bilda mera rötter för vintern. Det är dock inte alls omöjligt att plantera på sommar eller höst, tänk bara på att första vintern skall du täcka ordentligt eftersom rotsystemet ännu inte vuxit sig så djupt.

När du planterar är det A och O att välja ett läge som är så varmt som möjligt. Utomhus ska det helst vara soligt sydläge, eller kanske sydostläge som ger tidig morgonvärme. Har din växtplats tillräckligt med timmar över +5 grader så hinner druvorna mogna snabbare. Ett gammalt trick för såväl vinrankor, persikor som många andra frukter är att plantera på sydsidan av en stenmur. Muren ger då ifrån sig värme långt in på kvällen och man får kanske t.o.m. två växttimmar till varje dag. 


Bra dränering, antingen naturlig eller med dräneringsrör är också ett måste, eftersom din vinranka dör om det lämnar vatten att stå runt roten och rothalsen.

På planteringsplatsen skall det också finnas tillräckligt med jord. En vinrankas rötter kan växa ner till 60-100 cm djup, något som också ger plantan en ordentlig styrka beträffande fukttillgång och värme på vintern. Har du endast ett tunt jordskikt eller en kruka  bör du vattna regelbundet och alltid skydda roten på vintern.

Alla vinrankor vill ha luftig, näringsrik jord, något som enklast fås med en blandning av barkflis och kompostjord, kanske med inslag av litet grov sand. De lettiska labrusca-korsningarna skall ha lågt pH (5,5) varför man runt roten på dessa skall sätta så kallad rhododendronjord. Nordamerikanska sorter (foxy-labrusca) kan med fördel odlas i jord med något högre pH-tal (6-6,5).


 Skötsel 

Gödsel

Rhodogödsel passar till
alla vinrankor.
Vinrankor växer snabbt och behöver därför ordentligt med fukt och näring. Plantor som är yngre än 3 år skall ges vatten tillräckligt ofta, äldre vinrankor hittar oftast själv sitt vatten tack vare de djupa rötterna. Gödsla med kväverik gödsel från våren och med vattenlösliga fullgödslar på försommar-sommar, men avsluta kvävegödslingen redan från mitten av sommaren för att tidig höst övergå till höstgödsel. Har du någon gång glömt höstgödseln i augusti kan du ännu sätta sådan i september med välj då helst en vattenlöslig höstgödsel.

De lettiska vinrankorna skall ha gödsel som inte höjer pH-värdet i marken, alltså rhodogödsel eller klorfri potatisgödsel. De flesta fullgödslar är också lämpliga. Om du inte känner till din vinrankas ursprung kan du bra ge rhodogödsel till alla för säkerhets skull. Att göra mittemot och ge pH-höjande gödsel (t.ex Calcinit) till lettiska sorter är däremot inte bra.

Beskärning

En vinranka i full växt har ordentligt med kvistar och långa skott fullt med blom- och druvklasar. Har rankan för många klasar hinner inte alla mogna, och dessutom blir druvorna betydligt mindre ju fler klasar de finns. Därför strävar man till att ha 2-3 huvudstammar varifrån man låter sidokvistar växa ut med ett lagom antal druvklasar. Toppa sidokvistarna när klasantalet är tillräckligt. Genom detta får man mera sol och näring till klasarna och således större druvor med tidigare mognad.

På hösten efter skörd skall man beskära tillräckligt mycket så att man igen har huvudstammar till en ny växtsäsong. Vinrankor skall du undvika att beskära på våren eftersom de har kraftig savstigning.

Vintertäckning

Alla vinrankor skall täckas de första vintrarna, men de mest vinterhärdiga sorterna behöver du inte täcka sen de blivit äldre och större. Sorter som klarar -30 grader och mera klarar sig bra när rotsystemet är större, men utomhussorter med sämre vinterhärdighet kan vara bra att täcka också senare. Har du planterat sorter som inte tål mera än -15 till -25 grader är det bra att också täcka huvudstammarna. Var dock påpasslig med täckmaterialet så att du inte får in möss- och sorkgnagare i täckningen.

 Skörd 


När du sedan lyckas väl med dina vinrankor så kommer också en ordentlig skörd. Det är inte alls ovanligt att man plockar 50-100 liter druvor från en enda välmående ranka. Detta gör givetvis att det kan vara skäl att använda skörden till mer än bordsdruvor. 

Användning

På plantskolan har vi med ganska stor framgång experimenterat med olika saftblandningar, julglögg och första maj-mjöd. Egna viner har vi ännu inte gjort. 

Det är bra att blanda olika druvor för bästa smakresultat. Zilga-druvan ger mycket sötma, Nordica-druvan är syrligare med en sträv smak medan Rondo-druvan lär ska vara suverän för viner. Den nya Somerset Seedless druvan är som namnet säger kärnfri och lämpar sig därför bra som bordsdruva.


Mjöd på druvor är riktigt gott.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar